Jag skriver detta inlägg om ett nytt liv för det är precis det som hänt mig. 

Inte på något utav ovanstående sätt utan på ett helt annat revolutionerande sätt!

Jag och Richard bestämde oss nämligen för att skaffa en liten knodd. När? Vi hade trott till 2015 någon gång. Men tji fick vi när det gick betydligt snabbare än så, planerad ankomst: 18 september 2014.

Mycket att rodda, många tankar som var tvungna att bearbetas och allt som skulle inhandlas. Vilken tur att vi hade så pass lång tid på oss.

Men så blev det inte den här gången heller. 21 juli har jag idiot ont i ländrygg och lite i mage. Ringer koordinator som vill att jag kommer in för undersökning på östra sjukhuset. Klockan är 12 på natten och Richard är i Hunnebostrand och jobbar, men skulle komma ner efter jag pratat med honom tidigare på kvällen. 

När jag väl är på plats visar det sig att värkarbetet är igång och att jag börjat öppna mig för förlossning. 

Paralyserad om ensam som jag då var får jag reda på att jag måste stanna över natten med dropp som förhoppningsvis ska bromsa värkarna.

Richard kommer till sjukhuset runt 02.00 och där ligger jag och har ont medans han sitter vid min sida sovandes i en fatboy.

Efter några få timmars sömn vaknar jag och inser att allt känns precis som det gjorde kvällen innan. Droppet har inte hjälpt. Vi förstår sakta men säkert att de ville att kortison sprutorna som ska ges med 24 timmars mellanrum för att hjälp fostrets lungor mogna skulle hinna verka. Och att vi nog skulle ligga där tills jag fått andra sprutan. När läkaren sedan kommer in på morgonen kläms och känns det på mig konstaterar att fostret fortfarande ligger i säte men att det inte förflyttats sig ner. Efter konstaterandet att jag har öppnat mig mer tas beslutet att det är dags för ett akut kejsarsnitt. 

De rullar in mig till operationssalen och det är då jag inser vad som är påväg att hända. Det brister helt för mig, tårarna sprutar, folk drar i mig och sticker mig med nålar. Richard sitter bredvid mig hela tiden och försöker lugna ner mig. Jag trodde aldrig att jag skulle reagera så starkt som jag gjorde men allt blev alldeles för mycket på alldeles för kort tid. 

Lilleman föddes 10.21 och 30 minuter senare var jag ihopsydd och påväg ner till uppvaket där jag fick ligga i 3 timmar innan bedövningen i benen släppte. 

Lilleman var verkligen liten, 8 veckor för tidigt var vi oroliga för hur mycket lungorna hade utvecklats. Infon vi fick var att allt var bra med honom, han behövde inte ha någon andningshjälp men hade lite svårt att hålla temperaturen så han fick ligga på vattenmadrass i några dagar.

Dagen efter förlossningen fick vi flytta till mölndalssjukhus eftersom de ansåg att lilleman inte var tillräckligt "sjuk" för att ligga kvar på östra. Jag fick ett rum på BB på mölndalssjukhus och två våningar upp skulle lillkillen ligga. 

Efter några sjukt omtumlande dagar fick jag åka hem eftersom jag inte fixade att hänga på BB längre. Jag kom hem men sov inte bättre för det. Kan ju vara pågrund av värmen, men senare kom de fram att jag fått en infektion. Där är jag nu, nu inatt är första natten jag sovit nästan hela natten utan att behöva gå upp och ta värktabletter. 

Infektionen tar lång tid på sig att lägga sig och jag har varit ett riktigt vrak de senaste dagarn då tårarna bara sprutar och allt känns eländigt. Men nu hoppas jag innerligt att den är på väg bort och ska lämna lite prover till läkaren idag för att se om det är påväg åt rätt håll.

Lillkillen kommer få bo på neonatalavdelningen på mölndalssjukhus i några veckor medans han växer till dig. Förhoppningsvis får vi ett familjerum nästa vecka då vi kan bo på avdelningen tillsammans med honom. Sen efter det är det hemsjukvård som gäller fram tills det att han kan äta utan sondmatning. 

Vi har haft tur med allt. Vår pojke mår bra han har andats av sig själv sedan han föddes och har inte strulat på andra sätt heller.

Hoppas att det håller i sig så vi blir stora o starka allihopa.

Eller jo det kanske jag har, men det är inget jag egentligen vill skriva här.

Jag kan iaf berätta att jag slutat studera o börjat jobba igen. Känns som ett personligt nederlag men jag kände ganska snabbt att utbildningen inte gav det jag väntade mig, vilket i sin tur gjorde att investeringen i tid o pengar blev alldeles för stor.

Jag är alltså tillbaka på ica, jag jobbar mycket med att hitta motivationen till att gå till jobbet och det svänger ofta. Jag känner väl egentligen att jag vill lära mig mer, men att jag fastnat. Det var det som var den stora orsaken till varför jag valde att börja studera.

Jag har satt upp egna personliga mål för jobbet vilket gör att det känns lite bättre. Plus att jag tror att det är många som är glada över att jag är tillbaka.

Polisen har jag inte släppt helt, men efter flera års sökande o inte fått gå vidare till fysen har jag bestämt mig för att inte söka denna sökomgång. Det känns bra, det har också lite o göra med att jag inte tränat så mycket som jag skulle vilja. Schemat som jag jobbar efter nu är riktigt tufft och jag är stressad varje vecka för att jag snart ska jobba 6 dagar i rad igen.

Kanske får jobba lite på att släppa det också.

För övrigt är jag ständigt trött och har svårt att finna suget på att aktivera mig på fritiden. Till o med ridningen har mer blivit en belastning än ett nöje. Det är synd, för jag tycker det är otroligt roligt att pyssla med hästarna.

Nya tag till sommaren kanske?

Mira är på bättringsvägen.. Tror jag, inatt låg hon o fes så illa att jag var tvungen att öppna fönstret för att kunna somna om. Haha sötia

Hade tänkt göra de själv men insåg att både priset i engagemanget vart bättre om jag helt enkelt lämnade in bilen :) 

Sån e jag ;)

Känns inte så bra att lämna henne ensam hemma medans jag åker till skolan för redovisning, men vad ska man göra?

Hoppas på att hon blir bättre innan helgen då vi ska åka upp till mamma i Björbo.

Såhär önskar man att det alltid skulle se ut :)

Igår blev det lite sent innan vi gick o la oss, fastnade framför musikhjälpen på TV2.

Varje år det alltid lika god stämning o lika mycket tokerier.

Detta o vinterstudion kombinert med ishockey o nfl roar jag mig med idag :)

Jag kör den samma dagar som jag tvättar håret. På så sätt vet jag att den blir använd två till tre ggr i veckan, smart tycker jag ;)

Är också på jakt efter bra detox förslag. Ska man köpa en kur med piller eller dryck, eller ska man köra eget med te o mat? 

Vet inte vad som skulle vara bäst direkt. 

Det får mig att tänka på att jag ska va glad över att jag inte behöver vara där o bli blöt o frysa. 

Det är julfest med skolan idag, men känner en förkylning som gror i kroppen o jag värderar att bli frisk före öldrickning. Känner mig trist o tråkig.. Men så är det. 

Sedan jag började studera har jag verkligen börjat uppskatta helgerna på ett helt annat sätt!

Idag tog jag sovmorgon till halv tio, varit ute på promenad o handlat o nu ska jag snart koka ägg och göra iordning en kanna med te. 

Dagens skall spenderas framför vinterstudion samt göra den sista egna delen på grupparbetet som vi håller på med.

Denna kurs är verkligen så extremt tråkig och jag hoppas verkligen att jag fixar hemtentan som kommer vara under jul o nyår.

 

Söndagar är verkligen en utav mina favorit dagar.. NFL följs med spänning här hemma och detta är mitt fredagsmys!

Mannen min överraskade mig med att komma hem betydligt tidigare än väntat idag, sånt gillar jag verkligen. :)

 

Nu när december är här betyder det också att jag kan börja jobba lite igen. Tidigare har jag haft för stor inkomst för detta halvår och CSN är inte sena på att dra in slantar.

Jobbade faktiskt första gången sedan augusti igår. Lagomt pass på 4,5 timme som innebar 100% ob. Som sagt, lagomt ;)

Idag skall vi träffas o göra klart vårt arbete.. Det är en riktig skitkurs som vi läser nu och det har verkligen fått mig att fundera på om jag ska hoppa av eller inte. 

Men halva kursen är klar och vi får väl su hur de känns efter nyår.

Nu blir de lite vinterstudion o sen får vi väl se när det är dags att träffa de andra.

Jag hade tänkt att ta mig till gymmet idag, men min onda rygg säger ifrån.. Jag hoppades på att det skulle ha lagt sig till idag efter massagen i torsdags, men det gör nästan mer ont idag än igår. Hoppas på att det är en del av processen o att jag kan ta mig till gymmet kanske imorgon.

Dagen har spenderats framför vinterstudion, längtar verkligen till nyår då vi ska åka lite skidor i funäs. Det var länge sedan jag stod på ett par skidor nu, har inte åkt sedan 2010 tror jag..

 

Göteborg har valt att visa sig från sin bra sida idag, de e vi inte dirket bortskämda med.

 

Men jag kan skryta om att jag idag fått massage här hemma.. Ute blåser de storm o jag ska nog mysa till de med en kopp te under en filt i soffan.

Går ingen nöd på mig inte ;)

Ni kanske förstår vad jag ska göra de närmsta dagarna.

I fredags var jag o lämnade blod, första gången på jätte länge. Har varit sjukt slarvig med det.. Kan mycket väl bero på att de punkterade en ådra sist jag var där. Hade ett blåmärke över nästan hela armen och ont i den i nästan en månad. Sjukt ovärt!

Men denna gång verkade de som om de gick mycket bättre.. Var extremt trött dygnet efter.. Vilket kanske inte är så konstigt.

Nu ska jag ta mig upp o promenera en sväng med kringlan :) 

När Linnea drog iväg till jobbet tid jag mig in till exclusive för att köra ett bodypump pass. Jag vet inte om det verkligen är vettigt, men en bra början att komma igång på riktigt anser jag.

Ska försöka samla ihop lite självdisciplin för att plugga.. Det är verkligen dags att ta tag i de nu.